I detta tidevarv
när vi ej blott färdades med skepp till varandra
när vi ej blott idkade handel och bytte valutor
I detta tidevarv
när vi lärde oss bygga nätverk
som äntligen tycktes föra oss samman
på riktigt
så att avståndet i tid och rum liksom upphävdes
och det blev oss möjligt att se in i den avlägsnes ansikte och säga:
- Jag känner dig, låt oss färdas tillsamman
I detta tidevarv när vi sålunda för första gången kunde sätta prefixet "världs-" framför ord som "ande", "samvete" och "medvetande"
och när visionerna från våra bästa filosofer såg ut att kunna förverkligas
I detta tidevarv släppte vi istället loss hatet, det stora raseriet och hämnden
som om vi alltsedan begynnelsen endast längtat efter just detta:
att få utsläcka den andres liv
1 kommentar:
Det verkar ligga djupt i våra gener.
Skicka en kommentar