måndag 17 december 2012

Västernorrland i våra hjärtan

Regeringens utredare Mats Sjöstrand föreslår i ett betänkande (2012:81) att det bildas en gemensam länsstyrelse för Västernorrland och Jämtland med säte i Östersund. Statens regionförvaltning i Härnösand skulle därmed fr o m 2015 deklasseras till lokalkontor.

Härnösand blir alltmer av ett Atén i modern bemärkelse, allt mindre av det "Urbs" som Öbacka-sonen Lubbe Nordström drömde om. Frånsett detta kan jag säga att jag under 30 år i offentlig tjänst hade många ärenden till Härnösand eftersom länsstyrelsen ligger där. Om den legat i Östersund hade jag möjligen åkt till Östersund men flera av de utvecklingsprojekt jag deltagit i hade där knappast haft en chans. Jag har ännu inte läst betänkande 2012:81, men att lägga denna exportorienterade kustregions centrum i Östersund är väl spiken i kistan för samordning norrut (Övik, den norra delen av Höga Kusten) och det lär inte befrämja tillväxt i Västernorrland.

http://allehanda.se/start/ornskoldsvik/1.5404462-harnosand-tappar-sin-status-som-residensstad?fb_action_ids=3951159221885&fb_action_types=og.recommends&fb_source=aggregation&fb_aggregation_id=288381481237582

Det är rent allmänt problematiskt att statens regionala styre är placerat i en viss kommun. Jag har sett många exempel på hur detta gynnat Härnösands kommun. I den aktuella frågan om universitetets lokalisering behöver ingen tvivla på var landshövdingen har sina sympatier. Men samma historia upprepas naturligtvis i Östersund. Det ska bli intressant att se vad utredaren har att säga i denna delikata fråga.

Förre kommunchefen i Örnsköldsvik uttalade för 25 år sedan att "Västernorrland har ju aldrig varit ett län" och menade med detta att samhörigheten mellan länets kommuner var alltför svag. Jag anser att han hade fel. Eller att det som då var rätt har blivit fel. Västernorrland är en region från Övik i norr till Sundsvall i söder som hänger samman genom sin gemensamma industrihistoria och sin näringsstruktur och genom det naturgeografiska landskap som formas av älvdalar och kust. Höga Kusten börjar i Nora men slutar i Nätra med Ulvöhamn som självklart kraftcentrum. När statens styrapparat nu ska byggas om och det diskuteras regionindelning m m då bör detta vara ett viktigt ingångsvärde. Kulturella gemenskaper och lokala identiteter är viktiga. De lever där människorna finns och det är dessa människor som förväntas skapa tillväxt och utveckling.

Härnösand och Sundsvall har i över 100 år käbblat om den inbördes maktordningen. Det kostade oss ett universitet 1965 och det riskerar att kosta oss en länsstyrelse 2015. Söndrade vi falla. Om Axenströms kvartssekelgamla bedömning är korrekt då är det lika bra att fortsätta på den inslagna vägen. Om han har fel är det hög tid att Sundsvall och Härnösand formar en gemensam utvecklingsstrategi, inte enbart för de egna kommunerna utan som draglok i Västernorrlands fortsatta utveckling. Det gäller att möta hotet från den effektiva administrativa aktivism som utgår från Östersund. Inte för att Västernorrland är "bättre" utan därför att länets älvdalar och kust arbetar med andra förutsättningar än det norrländska inlandet.   

Inga kommentarer: