Breiviks andra seger

"Breivik kan få allt han önskar sig" skriver Åsne Seierstad i dagens DN.
http://www.dn.se/kultur-noje/debatt-essa/breivik-kan-fa-allt-han-onskar-sig

 

I bloggen Fångars frihet den 29 februari skrev jag om hur man som fängslad i Sverige kan upprätthålla full kommunikation med omvärlden. Den viktiga frågan handlade om värdet av ett rent fysiskt frihetsberövande i en värld där den virtuella kommunikationen allt oftare värderas högre. I fallet Anders Behring Breivik ställa denna fråga på sin spets. Den norska rättegången och den intensiva debatt som åtföljt rättegången har till stor del handlat om huruvida han är en vanlig brottsling eller en mentalsjuk. Om detta skrev jag den 24 juli - Den norske fascisten. Men oavsett hur domen faller kommer han att sättas i ett fängelse där han rent fysiskt isoleras men där han i övrigt åtnjuter stor frihet. Han får tre mindre rum att leva i, han kan studera, han kan skriva och publicera böcker och han kan genom tillgång till dator och andra verktyg kommunicera med omvärlden och där leda uppbygget av sitt fascistiska nätverk.

Det finns saker att reda ut här. Fängelser är inte statliga hämndanstalter. Jag har genom att växa upp i en modern rättsstat lärt mig att hämnden är ett oacceptabelt motiv i samband med legala bestraffningar och jag vidhåller detta även därför att jag som person finner hämnden vara oförnuftig. Jag anser det därför försvarbart att Breivik i fängelset åtnjuter personlig hygien, att han får läsa böcker, äta vanlig mat och ha ett sexliv. Om man gav honom rutten mat skulle det handla om hämnd.

I viss mån kunde det även handla om fängelsesystemets behov av att verka avskräckande. Fängelsets avskräckande effekt anses av de flesta begränsad. Jag har visserligen en annan åsikt. Jag tror att den  moderna människans närmast narkotiska frihetsbehov ökar fängelsestraffets avskräckande effekt - men inte genom att man i fängelset drabbas av statens hämnd och behandlas illa utan just genom frihetsberövandet.
Men om den upphörda fysiska friheten ersätts av fortsatt närvaro i den fria virtuella världen då upphör en stor del av denna avskräckningseffekt.

Fängelser har en andra uppgift, de ska skydda samhället och medborgarna mot den brottsliges aktiviteter. Mördare sitter där därför att de är farliga för oss, eller för vissa. Även detta är ett motiv som jag kan acceptera och anse förnuftigt. Allt dock inom vettiga gränser. Hundraprocentiga skydd skulle kräva att vi alla burades in och det vore s a s inte rationellt.

Men Breivik tillhör definitivt dem man bör hålla inlåst just på grund av deras farlighet. Breivik är extremt farlig. Om han släpps ut finns uppenbar risk att han drar igång något liknande massakern i Oslo, eller värre. Men hans farlighet har större räckvidd än så ty han är inte bara en empatibefriad skurk som i vissa ögonblick begår hemska dåd, han är framförallt en medveten fascist med en terroragenda som sträcker som långt bortom de landamärer där han befunnit sig hittills i livet. I fängelset, genom de humanitära och rehabiliterande anordningar som existerar även i norska fängelser, kan han nu planmässigt fortsätta denna gärning. Detta blir hans andra seger.

Låt oss tänka tanken att det rättsliga efterspelet i Norge hade sluppit den intellektuella och politiska återvändsgränd som Breiviks-processen har skapat, dessa utdragna försök att finna psykologiska och mentala orsaker till att en man i Norge blir massmördare. Låt oss tänka oss att han behandlas som den han faktiskt är - en intellektuellt tillräknelig fascist, en rationellt handlande terrorist som tagit till vapen mot samhället för att i Norge och utanför Norge nedkämpa demokratin och förverkliga de nynazistiska målen om kulturell renlighet osv. I ett sådant politiskt perspektiv bleve Breivik en statens straffånge och fängelsets skyddsfunktion (dess brottsförebyggande funktion) skulle kräva att hans kommunikation med omvärlden bröts samt att hans möjlighet att verka intellektuellt utanför murarna helt stängdes av. Det vore det värsta som kunde hända Breivik och det bästa som kunde hända oss andra. Vi befinner oss i krig. Innan det är fört sent borde vi resa oss upp och slå tillbaka med full kraft.