måndag 9 mars 2009

Det nya frälset II

Malin har kommenterat. Hon säger:
"jag skriver under på alla de ståndpunkter som du föraktar i stycke ett"
Ja, det verkar ju rationellt och à la mode det hon skriver. Nu förhåller det sig inte så att jag vänder mig emot alla dessa undertexter till 100%, jag säger bara att sakfrågan här handlar om belöningen, det vill säga lönen för mödan, och det jag EGENTLIGEN säger är att det havererade belöningssystemet nu hotar marknadsekonomins trovärighet. Borde inte detta bekymra den fria marknadens förträdare? Jo, det bekymrar t ex vår finansminister, det bekymrar utfrågarna i den amerikanska kongressen, det bekymrar alla verkligt framstående företrädare för finansvärlden. Det alla försvarare av marknadsekonomin säger är att allmänhetens bristande förtroende för storföretagens och de stora finansieringsbolagens ledningar skapar en farligt sjunkande tillltro till marknadsekonomin som sådan, det-vill-säga-till-självade-kapitalismen. Det man också säger är att systemet stimulerar fram fel sorts ledarskap; det är det senare min blogg handlar om. Synd bara att den fria marknadens mer fundamentalistiska representanter i den svenska plaskdammen inte kommit till samma insikter. Maud och Malin och allt vad ni heter - tänk efter ett varv till. Hur ska man förhålla sig till förnumstiga uttalanden om att företag måste ledas av "duktigt folk". Jaha? Nyhet? Och till vad pris som helst?

1 kommentar:

Malin sa...

Jaha, där fick jag så jag teg.

Det kan nog vara så att jag inte är särskilt oroad över marknadsekonomin som sådan. Jag kanske borde vara det? Jag har generellt svårt att bli orolig när "folk säger" att nu är det kört, typ.