fredag 5 augusti 2016

SVERIGES GULDKUST

Det blev så att säga mitt öde att genom uppväxt, arbetsliv och fritid få tillgång till ankarplatser i Mauritz Edströms Ådalen och Ludvig Nordströms "Tvärhamn" (Ulvöhamn) och "Köpmansvik" (Sundsvall). I denna triangel utspelas merparten av mitt lekamliga liv och en stor del av det andliga och därmed är jag tämligen tillfreds om man så törs säga. För att travestera samme Ludvig Nordström, en av de mest betydande skriftställarna från förra seklets första hälft, den som mer än någon annan förstod och lyckades ge gestalt åt denna landsända, inte bara som ett naturgeografiskt fenomen utan som arena för arbete och liv, entreprenörskap och social utveckling:

"Jag kallar det Sveriges Guldkust".

I en central passage i filmen "Resa till Sveriges Guldkust"1939 talar Lubbe om den höga kust som passeras och pekar på Mjältön med sina 236 meter över havet, Sveriges högsta ö. För att strax därpå gå över till till de massafabriker, pappersbruk och sågverk som bidrar till välstånd åt hela landet:


Begreppet "Höga kusten" som uppfanns av vår länsstyrelse 1974 hade alltså en förelöpare redan 1939, men för Lubbe var denna naturgeografiska aspekt inte avgörande.

Denna hållning är en förebild för oss som arbetar med områdets historia och som försöker arbeta in de lokala kustmiljöernas kulturarv som resurs för lokal identitet och besöksnäring. Den naturgeografiska aspekten är i detta sammanhang underordnad den ekonomiska och sociala historia som ryms i Ludvig Nordströms Guldkust.

Den börjar vid Brämön söder om Sundsvall och slutar vid Skagsudde norr om Örnsköldsvik!

1 kommentar:

Lubbenord sa...

1) Jag har inga invändningar annat än att Nordström sträckte sig än längre nämligen hela världen. Han var i brist på bättre formulering för ögonblicket "nationalstatsglobalist" med den hägrande Världstaden (Urbs) som framtid.(Se omslagsakvarellen till boken Världsstaden 1923).
2) Den likaledes fantasifulla kartan Öbacka län som ingår i nyutgåvan av Herrar 1923 beskriver däremot i stort sett Guldkusten.
3) Jag skriver som historiker under Toms resonemang. I synnerhet som jag hävdat liknande ideer. Industrin och det marina kulturarvet som kommunicerande kärl som är geografiskt större än det "könlösa" turistbegreppet Höga kusten. Förövrigt torde jag ha bortåt 7-8000 dokument som täcker in Toms resonemang.
4) Borde döpa om Forum för Höga kustens kulturarv till Forum för Guldkustens kulturarv./SB