lördag 21 mars 2009

Per-Olovs bok

Jag behöver avbrott i det jobb jag kommit hit för att uträtta, läser därför P O Enquists Ett annat liv, signerad av högst densamme.
De första tre fjärdedelarna av boken innehåller återkopplingar till hans barndom och författarkarriär fram till flytten till Köpenhamn. Den sista delen innehåller nedstigningen i dödsriket, åren av förnedring och den smått mirakulösa vändningen, när han slutar dricka och börjar skriva igen och vet att han nu är räddad. I detta avsnitt finns också en kraftig uppgörelse med Minnesota-modellen för alkoholistbehandling med dess religiösa och moralistiska övertoner, kopplade till den högerreligiösa Oxfordrörelsen. I sin minst religiösa och mest användbara variant innebär Minnesota-modellen att man hänger sig åt någonting utanför en själv, eventuellt också att man ser sig uppgående i något som är större än en själv. Mitt i den våldsamma och rättvisa uppgörelsen med de kylslagna Minnesota-terapeuterna är det ändå detta som tycks ske. Brottstycken från uppväxten i Hjoggböle och den religiöst färgade moral han haft med sig ut i livet återkommer tvärsigenom alkohol-skärselden, tvärsigenom alla premiärer och cocktail-partys, allt intensivare kan det tyckas. Upplösningen kan på sätt och vis läsas som en underkastelse, men inte under någon tryckande religion, snarare under sitt öde, en hemvändelse, ett erkännande av härkomst; detta att vara född och uppvuxen i Hjoggböle med en mor som tidigt blev änka och som från enkla men kärleksfulla utgångspunkter utrustade sonen med den fromhet hon besatt. Det som beskrivs är för det första att han inte kan leva om han inte kan skriva, för det andra att han inte kan skriva om han inte står i direktkontakt med sin andliga uppväxtmiljö och det barn han bär inom sig. I Köpenhamn och i Paris och i de olika miljöer där han inhöstar sina framgångar där förflyktigas detta, han kan följaktligen inte skriva och fyller tomrummet med drickat. Det finns många anledningar till alkoholism och det finns många förklaringar till att en författare slutar skriva, men inte heller P O:s fall inträffar något mirakel. Hjoggböle är P O:s religion, eller vad man nu ska kalla det.

Inga kommentarer: